Slutet

Du är det vackraste jag vet, jag undrar om jag någonsin kan släppa dig
Jag hade en dröm, du blev tillsammans med en kompis till mig
Det var två fortsättningar av drömmen
I den ena hade ett falskt ansikte på, släppte inte hoppet, höll kvar dig som min vän
Vi åkte bil med din pappa och jag förklarade för din pappa att du och min vän hade badat tillsammans
Det sved i mig, men jag försökte låta ljus
Jag var för svag för att känna ilska, för mycket ångest för att gråta
Om jag släppte ut en tår eller började skrika så skulle det aldrig, aldrig någonsin ta slut
I den andra verisionen så grät jag, ramlade på golvet och dog inombords
Jag skrek åt dig att försvinna, för du skulle aldrig kunna röra mig på samma sätt igen
Det fanns ingen återvändo, nu var det slut, nu var jag slut

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0