dancinginmysleep

J gick just. Jag frågade om vi skulle ses på måndag istället, då sa han att han skulle sova. Då sa jag måndag eller tisdag och han sa 'men vi får väl se'. Jag sa 'men vad är problemet?'. Jag hatar att han aldrig vill se mig, jag hatar det. Han är den enda jag kan slappna av med och den enda jag orkar vara med när jag mår så här dåligt. Men han vill se mig kanske en gång i veckan, jag hatar det. Idag ville han inte gå upp, så han gick upp ur sängen klockan två kanske och nu 14:23 så har han gått ner till parkeringen.
Jag passar verkligen inte att ha det såhär. Jag önskar att jag älskade någon som ville vara med hela tiden. Men jag älskar inte någon som är så. Jag älskar J och han vill nästan aldrig träffa mig.
Jag hoppas ångesten håller sig borta så länge som möjligt. Jag har tagit en massa filmer från J's hårddisk så jag har en del att distrahera mig med.