Skrämd
Pappa höll på förut. Han stod i dörren och var arg och tjatade. Jag sa att han kommer ångra det här. Han tog det som ett hot så jag förklarade vad jag menade. Jag sa att någonstans finns det en gräns. Någonstans så orkar man inte mer. När han håller på och pushar mig så blir det bara värre och det kan knappt bli värre.
Jag tänkte förut att han kanske tänker att det vore lättare utan mig, jag är för svår att hantera. Jag kan själv inte tänka mig att förlora någon jag älskar utan att livet är över. Men å andra sidan så får jag panik när jag utan mål går längre än hundra meter från hemmet. Han skulle klara det bättre än vad jag skulle.
Döden skrämmer mig. Livet skrämmer mig. Det finns inga val. Jag får stå ut och ha det så här kämpigt i alla dagar.
Ibland önskar jag att jag hade vågat ta det där steget mot döden när jag inte är vid sinnes fulla bruk. Men då skulle det se ut som ett misstag, och det vill jag inte. Jag lider, och om jag bestämmer mig för döden så är det mitt beslut, inte en olycka.
Jag önskar att min kropp håller sig frisk fysisk och att det inte är min kropp som dödar mig.
Jag tänkte förut att han kanske tänker att det vore lättare utan mig, jag är för svår att hantera. Jag kan själv inte tänka mig att förlora någon jag älskar utan att livet är över. Men å andra sidan så får jag panik när jag utan mål går längre än hundra meter från hemmet. Han skulle klara det bättre än vad jag skulle.
Döden skrämmer mig. Livet skrämmer mig. Det finns inga val. Jag får stå ut och ha det så här kämpigt i alla dagar.
Ibland önskar jag att jag hade vågat ta det där steget mot döden när jag inte är vid sinnes fulla bruk. Men då skulle det se ut som ett misstag, och det vill jag inte. Jag lider, och om jag bestämmer mig för döden så är det mitt beslut, inte en olycka.
Jag önskar att min kropp håller sig frisk fysisk och att det inte är min kropp som dödar mig.
Kommentarer
Trackback
